Biltur
Idag var det dags för Wilma och Kumi att åka bil med mamma. Wilma har varit gäst hos oss sedan i början av januari och nu kände vi att de passade bra för henne att åka hem. Kumi fick också följa med i bilen eftersom vi ska tillbringa hela helgen hos mamma. Planen är att hon ska få stanna där i några dagar då vi ska resa bort. Jag brukar ju bo hos mamma på jullovet samt större delen av sommaren, så hon är van vid alla katter som bor där. Faktum är att hon blev accepterad första gången hon träffade dem. Kumi är den där katten som alltid lyckas bli vän med alla andra katter.
För att återgå till dagen så skulle vi åka bil, något som Kumi inte är förtjust i. Hon tycker inte om att sitta i transportbur och hon tycker inte om när bilen gasar/svänger/bromsar. Hon visar sitt missnöje med att skrika och göra ner sig. Det är samma visa varje gång och därför försöker vi se till att hon får resa så lite som möjligt. Vi har ändå åkt en hel del med henne i tron att hon skulle vänja sig, men när hon så tydligt visar obehag så får vi anpassa oss efter det. Det är därför fullt fokus på Kumi när vi åker bil. Vi sitter och pratar lugnande med henne och den som kör bilen får göra det försiktigt.
När vi ska få in henne i transportburen så har vi efter en hel del försök hittat det som stressar Kumi minst. Hon är ju så fruktansvärt snäll och även fast man ser att hon är rädd så buffar hon med huvudet på en. Hon har aldrig med flit försökt skada någon. Istället så tittar hon på en med sina stora vackra ögon och ser ängslig ut. Sättet som fungerar för oss är att vi lyfter in henne på toaletten och virar in henne i ett stort gosigt badlakan. Sedan är det bara att lugnt och försiktigt lyfta in henne i transportburen. De senaste gångerna så har det fungerat hur bra som helst. Målet för oss är att Kumi ska behöva bli så lite stressad som möjligt och jag tror vi är på rätt väg.

På förmiddagen låg katterna och hade det skönt i fönstret. Wilma låg nog mest där för att få njuta av solskenet och Kumi ville förmodligen spana på folk. Hon är så nyfiken av sig den där katten.
Nu var det några timmar sedan vi kom fram till mamma och Kumi ligger på gästsängen tillsammans med mig. Vi ska försöka ha dörren öppen hit inatt också så hon kan komma och gå som hon vill. Problemet är bara att de andra katterna brukar vara snabba på att hitta hit.
/Sandra
För att återgå till dagen så skulle vi åka bil, något som Kumi inte är förtjust i. Hon tycker inte om att sitta i transportbur och hon tycker inte om när bilen gasar/svänger/bromsar. Hon visar sitt missnöje med att skrika och göra ner sig. Det är samma visa varje gång och därför försöker vi se till att hon får resa så lite som möjligt. Vi har ändå åkt en hel del med henne i tron att hon skulle vänja sig, men när hon så tydligt visar obehag så får vi anpassa oss efter det. Det är därför fullt fokus på Kumi när vi åker bil. Vi sitter och pratar lugnande med henne och den som kör bilen får göra det försiktigt.
När vi ska få in henne i transportburen så har vi efter en hel del försök hittat det som stressar Kumi minst. Hon är ju så fruktansvärt snäll och även fast man ser att hon är rädd så buffar hon med huvudet på en. Hon har aldrig med flit försökt skada någon. Istället så tittar hon på en med sina stora vackra ögon och ser ängslig ut. Sättet som fungerar för oss är att vi lyfter in henne på toaletten och virar in henne i ett stort gosigt badlakan. Sedan är det bara att lugnt och försiktigt lyfta in henne i transportburen. De senaste gångerna så har det fungerat hur bra som helst. Målet för oss är att Kumi ska behöva bli så lite stressad som möjligt och jag tror vi är på rätt väg.

På förmiddagen låg katterna och hade det skönt i fönstret. Wilma låg nog mest där för att få njuta av solskenet och Kumi ville förmodligen spana på folk. Hon är så nyfiken av sig den där katten.
Nu var det några timmar sedan vi kom fram till mamma och Kumi ligger på gästsängen tillsammans med mig. Vi ska försöka ha dörren öppen hit inatt också så hon kan komma och gå som hon vill. Problemet är bara att de andra katterna brukar vara snabba på att hitta hit.
/Sandra