Denna helg befinner sig vi oss i Borlänge på kattutställning tillsammans med Elvis. Det är ju en bit hemifrån så vi sover kvar på hotell eftersom Elvis även ska ställas ut imorgon.

 

Elvis har ju bott på hotell vid ett flertal tillfällen och borde vara en hyfsat resvan katt, men det är inte alltid det märks. Ända sedan vi kom hotellet så har han skrikit och gått runt för att nosa på precis allting. Nu har han dock somnat under ett täcke, så vi får se om han vaknar när det är dags för oss att krypa ner där.

 

Hotellet är vi hittills nöjda med. Det låg jättenära utställningshallen och det var lätt att hitta och bra med parkeringsplatser.

 

 

Idag fyller kattungarna 9 veckor och det är så mycket bus i dom så det går inte att ta kort på dem. Dagens kort blev inte så bra men härligt att dom är så fulla med bus det ska dom ju vara.
Lite smeknamn har nu dykt upp, Charlie går under namnet Kronblom här hemma. Kunde han så gjorde han nog det mesta liggandes, Wega som skulle heta Märta kanske nu ska heta Lina. Tror inte sista namnet är sagt ännu i hennes fall.
Alla kattungar är nu bokade och det känns så skönt, mamma Kubiken ska snart steriliseras och sen får hon gå ut och komma som hon vill tror det blir livet för henne, hoppas det i alla fall.

 

 

 

Nu har Kumi varit hos oss i tre dagar, och hon verkar tycka det är skönt att vara hemma igen. Hon har varit en återkommande gäst i sängen varje natt och varje morgon sitter hon ivrigt och väntar vid matskålen. Allt är precis som vanligt.

 

I dag satt jag vid skrivbordet och skulle lite snabbt renskriva en inlämningsuppgift. Jag plockade noga undan saker från bordet så att jag inte skulle råka välta ut något på mina beräkningar. När jag hade fyllt ett helt papper (både på bak- och framsidan) så hoppade Kumi upp och slog ner ändan rakt på mitt papper. Jag vågade knappt andas. Min första tanke var "hoppas hon är riktigt ren där bak" och min andra tanke var att jag inte vågade göra någon hastig rörelse för då skulle hon bli rädd och råka riva sönder mitt papper.

 

Där satt jag och stirrade på min katt som med en mycket bestämd blick tittade tillbaka på mig. Kumi hade bestämt att hon ville gosa, och det tycktes aldrig ta slut. Jag klappade, jag buffade med huvudet och gjorde allt för att få henne att flytta lite på sig. Det gick inte. Jag funderade på att lyfta henne, men jag vet ju att så fort man höjer bägge händerna så kastar hon sig i väg.

 

Efter några minuter blev Kumi nöjd och skuttade ner från skrivbordet och gick bort till sängen istället. Mitt papper överlevde och läraren som ska rätta min inlämning kommer förhoppningsvis aldrig märka att det suttit en katt på den.

 

 

/Sandra

Finn 5 katter ?

I fredags var det dags för kattungarna att flytta ut till mamma. Eftersom Kubiken inte gillade bilresan sist så blev jag lite fundersam över hur det skulle gå. Kattungarna hade ju dessutom aldrig varit i en transportbur, så det fanns mycket jag kunde oroa mig över. Som tur var så gick det bra. Kubiken höll sig lugn och kattungarna somnade till och med. Resan gick alltså hur bra som helst.

 

Nu har det gått 2 dagar sen kattungarna kom hem hit och inget är sig likt. Jag tyckte jag var smart som la ett litet nätfönster för dörren till det rum dom bor så dom kunde i egen takt bekanta sig med katterna på andra sidan nätet. 
Oj vad jag lurade mig själv men HALLÅ... vill man verkligen bo i ett rum med morsan när man är 8 veckor !!!
Tog inte lång tid förrän Melvin intog operation klättra över och få med sig syskonen. Stefan fick snabbt sällskap i TV rummet bredvid av ett gäng nyfikna kattungar. Kubiken som lätt hade kunnat följa efter sina ungar struntade helt i dom och lät dom utforska på egen hand hon är så klok och låter dom upptäcka världen.Förmodligen har hon full koll på dom fast jag inte tror det.
Det roliga var att Elvis också var med i rummet, tror han tycke det är lite roligt och spännande med dom. Blev en nospuss med Märta till och med. Boris är mer avvaktande men snart så är han nog också på gång.

Sen kunde ju inte Melvin hålla sig förstås och ville gärna utforska hela huset på egen hand, helt plötsligt räcker inte rummet till det ska vara HELA huset. 
I natt får dom dock finna sig att vara i Jockes rum ihop med sin morsa. 

Söta när dom sover...och när dom är vakna <3

Jag har i nästan 8 veckor levt tillsammans med fyra underbara kattungar. De har varit otroligt gulliga och busiga och man skulle kunna tro att kattungar är det bästa som finns. Men det finns en katt som slår alla världens kattungar, och det är Kumi.

 

I fredags fick vi återförenas med henne och det var så himla mysigt. Hon har bott hos mamma under tiden som vi haft kattungarna hos oss och vi hann knappt komma hem till mamma innan vi snodde med oss henne ner till gästrummet och där stannade hon sedan hela helgen. Vi hade dörren öppen ibland så att hon skulle kunna gå till övervåningen om hon ville, men hon stannade så gärna kvar. Om nätterna trängdes vi alla tre i sängen och jag låg med min arm runt Kumi som spann högt. När klockan ringde på morgonen och jag gick upp så låg hon kvar och gosade in sig under täcket bredvid Basse. Vi har verkligen saknat vår katt och det känns fantastiskt att nu få ha henne tillbaka.

 

Nu ska hon bli ordentligt ompysslad och få all den uppmärksamhet som hon förtjänar.

 

 

Melvin är en sådan där katt som har två sidor. När han är Melvin är han den snälla, trevliga och enormt gosiga katten som vill vara med överallt. Sedan har vi den onda sidan, och när den dyker upp brukar vi kalla honom för Melvon.

 

Melvon kommer fram så fort man sagt nej till den snälla Melvin några gånger för mycket. Ska jag till exempel ta ut en tröja från garderoben så kommer Melvin genast springande. Alla dörrar som öppnas blir han nämligen nyfiken på. Han försöker sedan ta sig in garderoben, och eftersom han inte får vara där så lyfter jag ut honom. Så håller vi på flera gånger om tills Melvin inser att han faktiskt inte kommer komma in i garderoben. Då förvandlas han till Melvon och flyger på mitt ben och nafsar. Tar jag bort honom från benet så kastar han sig på det igen, och skulle syskonen råka komma förbi så kan ni ge er tusan på att han flyger på dem också. Han kan inte ta ett nej. Förstå vad upprörd han kommer bli den dagen Kubiken börjar säga nej till att han ska få dia.

 

Melvon dyker ofta upp i sängen också. Ser han en hand eller fot sticka fram från ett täcke så bara måste han gå dit och bita lite. Om man då rycker in alla delar under täcket så får han fnatt och gör allt för att försöka gräva sig in efter "leksakerna". Han har även lärt sig att huvuden inte brukar vara under täcken, så får han inte napp någon annanstans så brukar han traska dit för att terrorisera lite.

 

 

/Sandra

Den senaste tiden har Wega blivit allt mindre gosig. Hon vill hellre fara runt och busa med de andra än att behöva bli upplyft eller sitta i någons knä. Undtaget är dock när hon blir trött, för då blir hon plötsligt världens mysigaste katt. Sitter man i soffan så hoppar hon upp och lägger sig bredvid, ligger man sängen så går hon dit istället och om man sitter vid skrivbordet så tränger hon sig upp bredvid på stolen. Hon är så himla söt när hon försöker lägga sig tillrätta för att sova, och när hon väl har somnat så ser hon totalt avslappnad ut. Fina lilla Wega.

 

Här hemma finns det en snokare, en sådan där som måste i med nosen i allt som går och finns det något att ta som gör man det.
Här hemma kan man hitta saker på dess mest konstiga ställen, på kortet är det Vicks blå som är det mest intressanta. Att sno åt sig en sådan och springa omkring med den i munnen är spännande.
Idag när jag kom hem låg mitt garnystan på golvet och halvt upprivet, som tur var så hade jag inte börjat sticka med det ännu.
En annan favorit är snorpapper vet det låter jätte äckligt och det är det också. Snyter man sig och råkar lägga ifrån sig det på sängbordet för att ha det en gång till då är Elvis snabbt framme och snor den. Bläää


/ Kina

Charlie är bara för söt ibland. De senaste gångerna när jag gjort rent lådan så har han kommit och satt sig alldeles bredvid. Han har lyft på ena tassen och bekymrat kikat ner i lådan där jag farit runt med spaden för att ta reda på både det ena och det andra. Så fort jag varit färdig har han snabbt hoppat ner i lådan och satt sig tillrätta för att kunna vara den första som på nytt använder lådan. Så när jag gjort rent de andra lådorna får jag alltid gå tillbaka till den första och ta hand om det som Charlie lämnat efter sig.

 

Han börjar verkligen få en fantastisk personlighet den där katten. Så himla mysig och om nätterna sover han gärna med oss i sängen. Fina Charlie!

 

 

/Sandra

De senaste dagarna har Basse haft problem med sina skor. Det är nämligen alltid någon som pillar ut hans skosnören så att det blir jättelånga. Till en början var han lite osäker på om han inbillade sig, så han provade att lämna skorna med bara korta snörstumpar som stack ut. Nästa gång han skulle använda dem var skorna uppsnörade, och samtliga kattungar är misstänkta då vi sett alla hålla på och härja borta vid skohyllan. En av de små filurerna lyckades bli fångad på bild när han som bäst höll på med sitt illdåd.

 

 

/Sandra

 

 

 

/Sandra

 

 

 

 

/Sandra

När kattungarna var lite mindre så kunde de plötsligt bli väldigt trötta och somnade därmed lite oplanerat här och var. En dag lekte till exempel Charlie intensivt med en ryggsäck och det slutade med att han somnade uppe på den. Han såg riktigt cool och avslappnad ut där ha låg uppe på sin höjd medan resten av syskonen sov i en hög nedanför.

 

/Sandra

För någon dag sedan var det dags för oss att tvätta. Som vanligt så vek vi allt noga innan vi begav oss upp från tvättstugan och därefter ställde vi påsen med tvätt på golvet för att lite snabbt göra något annat som kändes mer akut. När vi vände oss om några sekunder senare så var det tre kattungar som lekte rövare i tvättpåsen. Jisses vad roligt de hade!

 

/Sandra

Basse och Melvin har blivit riktigt tighta kompisar. Basse nämner flera gånger per dag hur fantastisk den där lilla katten är och han skiner verkligen upp när Melvin kommer springande i full fart.

 

 

 

Det är tur att Melvin redan är tingad för annars skulle nog Basse ha svårt att släppa i väg honom.

 

/Sandra

Gissa vad som hände alldeles nyss? Vi satt ute i vardagsrummet och så hörde vi plötsligt ett skvalande ljud inifrån badrummet. Ut genom dörren kom Kubiken gående och hon såg dessutom väldigt nöjd ut. Basse skyndade sig in i tron om att hon hade kissat på golvet. Det hade hon inte. Istället hade hon satt sig och kissat i avloppet till duschen. Det har hon aldrig gjort förut. Knas-katt.

 

 

/Sandra

Känner du dig lite missnöjd med din klumpbildande kattsand? Tycker du att den sand du använder är alldeles för dyr eller att den klumpar sig dåligt? Mitt tips är att köpa en icke-klumpbildande sand och att använda upp hela påsen. Det kommer bli en traumatisk tid då du förfasas över hur svårt det plötsligt blev att göra rent och att det i och med de begränsade rengöringsmöjligheterna sprider sig unkna lukter genom ditt hem. Byt sedan tillbaka till en klumpbildande sand av den billigare varianten och jag lovar att du kommer tycka att den sanden är den bästa du någonsin provat.

 

/Sandra

Det där med att vara nyfiken passar in på alla mina katter, främst då Boris och Elvis som bara måste vara med där det händer.
Wilma är den som är minst nyfiken men idag när det var hundar som skällde utanför då kunde hon inte hålla sig. 
Vet inte riktigt vad det var som var så spännande men dom satt ganska länge i fönstret och tittade intensivt. 
Att sitta och vrålglo på några hundar som skäller på varandra kan det vara så spännande ?


Kan ju ha varit en fågel i trädet utanför också, inte vet jag för naturligtvis var jag också tvungen att glo ut för att se vad dom tittade på men jag fann inget spännande.

/ Kina

 

 

 

 

/Sandra

Hittade de här bilderna på Boris från i somras. Det var när mamma var borta på semester och Boris blev olycklig. Det var då man kunde finna honom ensam och ihoprullad på platser som han aldrig brukar ligga på i vanliga fall.

 

När mamma äntligen kom hem igen blev Boris överlycklig. Han skrek, han sprang runt och man såg hur ögonen åter fylldes med livslust. Han blev en helt annan katt jämfört med den som vi hade vaktat i nästan två veckor.

 

 

/Sandra

 

/Sandra

Om Melvin
Melvin tycker om mat, så är det bara. Det har han tydligt visat ända sedan han var jätteliten. På den tiden handlade det mest om att ta sig fram till Kubiken före alla andra, men nu har han insett att kök innebär mat. Så när vi står vid köksbänken så kommer han och ställer sig med framtassarna upp på våra ben och skriker för att påkalla att han minsann finns och att han är hungrig.

 

Melvin har även visat en annan sida av sig själv de senaste dagarna. Han är nämligen en riktig goskatt. När jag en natt låg och halvsov så hoppade han upp bredvid mig i sängen och rullade ihop sig till en liten boll som skulle sova så nära som möjligt.

 

Melvin är heltokig och vill alltid vara med där det händer. Sitter man i soffan så är han där och leker, ska man sova så vill han absolut leka i sängen och när man väl sover så ska han promt klättra rakt över våra ansikten.

Vad gillar Melvin?
Mat såklart, och att få leka loss med de andra kattungarna eller alternativt att få bita i våra händer och fötter.

Vad ogillar Melvin?
Melvin blir missnöjd så fort han inte får mat. Ibland låter Kubiken honom inte äta utan går i väg och då springer han skrikandes efter henne och vill envist få henne att lägga sig ner.

Speciellt minne tillsammans med Melvin
En gång, när Melvin var väldigt liten och inte ens hade öppnat ögonen, så hände det ofattbara; alla andra kattungar hann före honom fram till Kubiken. Melvin valde givetvis den kortaste vägen till maten, vilket innebar att han plöjde sig under samtliga syskon, och han pep så himla missnöjt på vägen. När han kom fram hördes ett högt snuttande ljud och han såg oerhört nöjd ut med sig själv.

 

 

 

/Sandra

 

Melvin hoppade upp bredvid mig i soffan, hittade min arm och somnade på den. Hur söt är han inte? Så liten, gosig och varm. Snart har han legat såhär i en halvtimme. Mysigt! :)

 

/Sandra

Om Charlie
Charlie är minstingen i kullen och har alltid vägt lite mindre än de andra. Det här med att alltid ligga lite efter har varit hans ständiga signum. Han var sist med att lämna boet, sist med att börja gå, sist med att börja klättra och förmodligen sist med att börja använda kattlådan. Däremot var han tvåa med att ta sig upp i soffan.

 

Charlie är katten som lätt kan se förnärmad och lite besvärad ut. Detta inträffar speciellt när man klappar honom utan att han är beredd på det eller när något syskon leker vilt och drar in honom i leken trots att han bara satt bredvid och tittade på. Charlie är dock inte alltid oskyldig. Han springer ofta runt som en tok och ska leka med allt som rör på sig.

 

Charlie är en katt som det är svårt att inte tycka om, just för att han är så egen. Han har roliga ansiktsuttryck och man ser verkligen på honom hur han känner. Han är en busig liten katt som uppskattar att kunna dra sig undan för att få lite lugn och ro.

 

Vad gillar Charlie?
Charlie tycker om att få ligga på luddiga underlag och sova. Han ser alltid ut att ha det så skönt när han sover och man kan finna honom i alla möjliga sovställningar. Han verkar även gilla att klättra upp på saker för att sedan ligga där och ha en ordentlig uppsikt över allt och alla. Sen är han väldigt förtjust i att få sova bredvid Wega.

 

Speciellt minne tillsammans med Charlie
I kväll när jag satt i soffan med datorn i knät hoppade han plötsligt upp och lade sig tätt intill mitt ben och somnade. Så himla gullig och go liten kille.

 

 

/Sandra

 

 

 

 

/Sandra