När jag och Basse var hemma hos mamma senast hände det något i våra hjärtan. Vi blev så galet totalcharmade av Charlie att vi seriöst funderade på att försöka smuggla med honom hem.

 

Han är så gosig, rar, egen, svår att förstå sig på, men samtidigt så underbar och smygtillgiven. Oj, oj, oj vilken fantastisk katt han vuxit upp till. Man kan liksom inte låta bli att tycka om honom, trots att han inte är knäkatt eller gillar att bli lyft. Han bara är, men det är fullt tillräckligt.