Shit vilket dygn...
Detta dygn har inte varit roligt men nu är det över och allt slutat lyckligt. Det började med att Charlie som har börjat vara ute när vi är ute helt plötsligt var borta. Vi ropade och ropade och plötsligt så hörde vi ett ynkligt mjauande från ett träd. Där längst upp satt en ynklig Charlie och vågade inte klättra ner. Men herregud...hur gör vi nu ? det går ju inte att komma dit. Vi avvakta några timmar för att se om han klättrade ner av sig själv, vi lockade nedanför, vi stod på balkongen, vi lockade med allt men nej han kom inte ner. Nu började det bli mörkt ute...Stefan snickrade ihop en lååång landgång som han fick till ganska bra mellan Charlie och balkongen men nejdå ingen Charlie. Jocke kom hem och var ute och lockade inget resultat mer än att han fortsatte pipa ynkligt. Ja tillslut gick vi och la oss, sov ? nja det är väl att ta i, gick upp då och då och ropade på honom, icke. Så kom morgonen och vi åkte och jobbade, Jocke tog över passet och när han åkte hjälpte mamma och pappa till att locka och försöka få ner honom. Jag frågade Chippen om han visste någon som hade skylift, jag efterlyste även på fb om någon hade skylift. Är det nu man ska ringa brandkåren ? tror knappast dom skulle komma.
När Stefan sen kom hem så hade han funderat hela dagen på hur han skulle göra, han släpade i alla fall fram med hjälp av pappa en gammal ställning. Inte helt lätt att få fram den men det gick. Ca 12 m upp satt Charlie och att klättra upp på en rostig vinglig ställning så högt är verkligen prestige.
Väl uppe så hade Stefan med sig ett kattbur, fick tag på Charlie och in med honom i buren. Puh* det hela var över och bägge tog sig ner levande och välbehållna. Jag var som tur var i stan och handlade och i natt är det minsann jag som ska sova är sååå trött nu. Charlie är också lite utslagen.
/ Kina
När Stefan sen kom hem så hade han funderat hela dagen på hur han skulle göra, han släpade i alla fall fram med hjälp av pappa en gammal ställning. Inte helt lätt att få fram den men det gick. Ca 12 m upp satt Charlie och att klättra upp på en rostig vinglig ställning så högt är verkligen prestige.
Väl uppe så hade Stefan med sig ett kattbur, fick tag på Charlie och in med honom i buren. Puh* det hela var över och bägge tog sig ner levande och välbehållna. Jag var som tur var i stan och handlade och i natt är det minsann jag som ska sova är sååå trött nu. Charlie är också lite utslagen.
Ser ni pilen ? Den visar vart Charlie sitter.
/ Kina
