Jag är så glad över de där veckorna jag fick tillsammans med Totte när jag var kattvakt i somras. Min fina stora pojke! Tänk om han bara kunde tycka att det var okej att bo i lägenhet, då hade han kunnat bo hos mig och Basse. Vi har provat några gånger, men han har visat sådant stort missnöje att det aldrig känts som någon idé. Han trivs bäst ute hos mamma där han får vara i sin älskade rastgård. Extra roligt kommer han tycka det blir snart när den nya rastgården är färdig. Det kommer bli så fint och han kommer ges helt andra möjligheter än tidigare.

 

Sen kommer han eventuellt få lite kattsällskap också. Som det ser ut nu så ska han försöka samsas med Lina och de känner ju varandra sedan tidigare och hon är dessutom uppe och hälsar på hos mamma en hel del så det ska nog inte vara några problem. Värre blir det nästa sommar när både Boris och Elvispen kanske kikar ut en sväng. Jag kan redan nu föreställa mig ljudet av brölsång à la Boris där ute bland buskarna.