Sanningen bakom påskkortet

I år fick vi faktiskt till det här med att skicka påskkort. Vi hade bestämt att vi skulle göra ett eget och att det skulle innehålla minst en katt och ett påskägg. Eftersom Winnie fick vara med på tack-för-hjälp-med-flytten-kortet så stod det denna gång mellan Kumi och Wilma och eftersom Kumi är en väldigt accepterande katt så hade jag storslagna planer på att klä ut henne till påskkärring och att hon snällt skulle gå med på att ha ett gäng påskägg runt omkring sig.
 
Som vanligt så blev det inte riktigt som jag hade tänkt mig. Kumi visade sig nämligen inte vara det minsta förtjust i de påskägg som jag lite försiktigt försökte lägga nära henne. Faktum är att hon blev så irriterad att hon lämnade köket där vi befann oss. Till mitt hopp stod därför Wilma eller Winnie. Wilma är den lite mer försiktiga typen som man får behandla varsamt för annars springer hon och gömmer sig under sängen. Hon är ganska misstänksam av sig och jag valde därför att satsa på Winnie och det gick...inte alls. Bilderna blev något i den här stilen...
 
 
 
Var det inte kameran hon skulle bita i så var det istället påskägg hon slog iväg till höger och vänster med båda svans och tass. Hon gnagde på duken och norpade åt sig pynt som hon sedan sprang iväg med. Lite besviket började jag inse att det här med påskkort kanske inte skulle bli så enkelt som jag hade trott.
 
Då spred sig plötsligt ett solsken genom lägeheten. Jag vände mig om och där på köksbordet, på den gula påskduken, hade Wilma lagt sig tillrätta. Änglakören sjöng för full hals och med försiktiga steg närmade jag mig med ett påskägg för att se hur hon skulle reagera. Wilma nosade lite på det och sen hände inget mer. Jag smög dit ännu ett ägg och hon fortsatte vara totalt obrydd. Så jag pyntade på med lite av varje och Wilma låg snällt kvar. Detta trots att Winnie kom och försökte pilla bort det mesta av pyntet.
 
Hej Winnie-baktass!
 
Slutresultatet blev så här. Påskbild med katt och med påskägg - målet uppnåt! Jag är glad att det blev just Wilma som slutligen hamnade på kortet. Det kan vara så lätt att alltid välja någon av de andra eftersom de är mer clowniga och lättsamma, men Wilma är också viktig och hon överraskar oss gång på gång med sin fantastiska personlighet.
 
 
 /Sandra

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: