I fredags kom jag hem lite stressad och irriterad. Jag kastade av mig vantarna på byrån i hallen och fortsatte sedan, med skor, jacka och mössa fortfarande på, in till köket där jag slog upp datorn och började pilla med saker som det var bråttom med. Jag for in en sväng på kontoret och sedan snabbt tillbaka igen. Medan jag väntade på ett mailsvar började jag ta av mig ytterkläderna. Vantarna var dock mystiskt försvunna. Jag letade på byrån, på hatthyllan, på köksbordet och inne på kontoret - inga vantar. Jag tänkte att jag hade väl lagt ner dem i väskan och sedan struntade jag i det hela medan jag skyndade mig tillbaka till datorn för att kolla om jag fått svar. Då ser jag plötsligt i ögonvrån hur en vante kommer farande över vardagsrumsgolvet och hur den smidigt och snabbt slinker in under soffan.

 

Jag går dit, lägger mig på mage och kikar in. Längst bort under soffan ligger Winnie triumferande med båda mina vantar bredvid sig. Hon såg så pass belåten ut över sina byten att jag inte kunde låta bli att skratta. Plötsligt var all stress och irritation som bortblåst. Mailet jag väntade på bleknade i minnet, och alla uppgifter i olika kurser kändes inte lika viktiga längre. Vad som däremot kändes viktigt var att Winnie förmodligen hade haft sin roligaste stund på hela veckan, och att jag fick vara med och uppleva den.

 

/Sandra

Liten blir stor..Idag fyller Elvis 3 år. Som man ofta säger när någon fyller år ..tänk vad tiden har gått fort. Han har verkligen blivit stora killen och är så mysig och fin. När jag hämtade honom hos Maria var det en liten kille med 2 stora öron men nu har han växt i öronen och lite till. Födelsedagen firas med lite extra godis, annars tar Elvis det hela med ro.

Liten Elvis på ca 10 veckor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stor Elvis idag 3 år 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

/ Kina

Idag var det bullbak här hemma och gladast över det var nog Elvis. Han älskar nämligen bröd och nybakat var ju något han inte kunde motstå. Medans jag bakade så satt han spänt i ett hörn på bordet och bara väntade. 
När dom sen var klara och lite lagom ljumma och låg på bordet kunde han inte hålla sig, försiktigt smög han sakta fram och nosade och tassade och...så klart delade han och jag på en färsk bulle.

/ Kina

Förra helgen köpte vi en ny byrå. Katterna var otroligt nyfikna när vi byggde ihop den och hade lite svårt att hålla tassarna i styr. Byrån placerades slutligen ute i hallen. Som med allt annat vi köper så hoppades vi givetvis på att byrån på något sätt skulle kunna vara intressant ur kattperspektiv.

 

Den visade sig snabbt bli populär bland två av tre katter.

 

/Sandra

Som jag skrev förut så skulle Wilma vara på besök hos mig och Basse fram till jul. Under de veckorna som hon bodde hos oss så blev hon en helt annan katt. Istället för att vara den där tysta och försynta som man knappt ser till så har det visat sig att Wilma kan vara både busig och väldigt sällskapssjuk. Hon leker med papperstussar, hon sover med oss i soffan, hon jagar leksaksråttor och ofta ser vi henne fara runt och härja tillsammans med Kumi och Winnie. De tre har tillsammans bildat en så fin liten harmonisk grupp.

 

"Vi kommer ju aldrig kunna lämna tillbaka henne igen. Vi kan inte göra så mot henne.", var Basses kommentar någon gång där i början av december och jag höll med. Så, när vi åkte tillbaka hit efter julfirandet hos mamma så tog vi helt enkelt med oss Wilma. Hon är numera en del av vårt team och Basse och jag kan stoltsera med att vi bor tillsammans med tre underbara katter istället för två.

 

 /Sandra

Charlie har inte bara samma färg som sin mor han är lika matglad som sin mor. Att hon fortfarande efter att ha varit hemlös äter som om det vore sista måltiden kan jag i viss mån förstå men Charlie !!! 
Han äter först sin portion, kollar sen vad dom andra har kvar och äter upp det också. Totte får ofta sin mat uppe på ett bord då han tar lite mer tid på sig men Charlie är där också förstås och kollar läget. 
I går gick han igenom allas skålar och åt upp alla rester sen hittade jag honom under bordet.
En mätt och belåten kille ligger och njuter på mjukismattan.

Inte för att vi har kallt här hemma men när man prasslar med tidningar och gnället av kaminluckan hörs då kommer dom nästan gallopperandes och tar plats. När det sen sprakar och blir på gränsen till för varmt då njuter dom som mest. Från start lägger dom sig ihop i samma bädd och njuter fast efter ett tag så blir det nog för varmt även för dom för då delar dom på sig och fortsätter njuta i varsin bädd. 
Dom i denna skildring är så klart Boris och Elvis, ingen av våra bondkatter skulle lägga sig framför kaminen och absolut inte i samma bädd som någon annan. Katt som katt, näe 5 katter här hemma 5 helt olika individer. Som oss människor.

Från start låg vi ihop, det var så varmt och skönt


Efter ett tag tyckte till och med vi att det blev varmt så vi delade och fortsätter njuta
på varsitt håll

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

/ Kina

Ibland när det vankas frukost här hemma så PANG är alla katter inne och alla är hungriga samtidigt. Vilket liv det kan bli när ett gäng utsvultna katter som låter som dom inte fått mat på flera dagar gör allt för att få mat först. 
På det här kortet fattas Totte men å andra sidan är Winnie här och hälsar på och hon är inte bättre hon fast hon är gäst. Om det går åt mycket kattmat ?? Jodå 

I dag fyller denna blogg två år. Det känns lite konstigt att det redan gått så lång tid sedan jag satt hemma i mammas kök och föreslog att vi skulle blogga om våra katter tillsammans. Idén ploppade fram mest på grund av att jag ville ha koll på vad som hände hemma hos mamma i kattväg. Sen tänkte jag att hon kanske ville veta vad Kumi hade för sig som studentkatt.

Att det skulle hålla så här länge hade jag aldrig trott. Faktum är att jag knappt trodde att vi skulle klara ett år. För hur mycket kan man skriva om katter egentligen? Det borde ju ta slut på situationer och händelser. Som tur är har det inte gjort det ännu..

Under dessa två år har vi fått säga adjö till en katt (Gustav) samt välkomnat några andra. Kubiken kom in i våra liv och ur henne kom kattungarna. Att ta hand om kattungar visade sig vara betydligt mer krävande än vad jag hade föreställt mig. Vi lade ner nästan all vår vakna tid på att umgås och hålla koll på dem. Att vakna på morgonen och ha ett lass med kattungar som sov på en var bland det bästa jag upplevt. De växer ju så fort och vi ville inte missa en sekund. Basse och jag kunde sitta i timmar och bara titta på de små liven som gäspade, sov, åt och vankade runt. Studier och vänner fick stå åt sidan för just där och då var kattungarna det viktigaste av allt. Tiden med dem skulle aldrig komma tillbaka och vi kommer aldrig ångra att vi prioriterade dem över allt annat.

 

Om vi blickar framåt så kommer vi fortsätta med bloggen och förhoppningsvis kommer det bli lite fler uppdateringar nu när min mamma slutat med en annan blogg. Mer tid att lägga här alltså! Det är ju trots allt hon som sitter inne på flest katter och jag vet ju att det händer saker där hela tiden.

Detta inlägg avslutas med bilder från de här två åren som gått.

 

Katterna fick i julklapp en ny bädd, vet ju att dom älskar att krypa upp i allt som går. När jag hittade den här så tänkte jag att det blir perfekt. Köpte även en likadan till Sandras katter, vet inte riktigt vad dom tycker om den men jag var helt övertygad om att Boris och Elvis skulle nästan slåss för att ligga i den. Oj så fel jag hade, Boris har jag inte ens sett ligga i den och Elvis går lite då och då och lägger sig där men Charlie älskar den. Han ligger ofta och sover och myser i den, helt otippat från min sida. Så bra då att han blev nöjd.