Idag var det bullbak här hemma och gladast över det var nog Elvis. Han älskar nämligen bröd och nybakat var ju något han inte kunde motstå. Medans jag bakade så satt han spänt i ett hörn på bordet och bara väntade. 
När dom sen var klara och lite lagom ljumma och låg på bordet kunde han inte hålla sig, försiktigt smög han sakta fram och nosade och tassade och...så klart delade han och jag på en färsk bulle.

/ Kina

Förra helgen köpte vi en ny byrå. Katterna var otroligt nyfikna när vi byggde ihop den och hade lite svårt att hålla tassarna i styr. Byrån placerades slutligen ute i hallen. Som med allt annat vi köper så hoppades vi givetvis på att byrån på något sätt skulle kunna vara intressant ur kattperspektiv.

 

Den visade sig snabbt bli populär bland två av tre katter.

 

/Sandra

Charlie har inte bara samma färg som sin mor han är lika matglad som sin mor. Att hon fortfarande efter att ha varit hemlös äter som om det vore sista måltiden kan jag i viss mån förstå men Charlie !!! 
Han äter först sin portion, kollar sen vad dom andra har kvar och äter upp det också. Totte får ofta sin mat uppe på ett bord då han tar lite mer tid på sig men Charlie är där också förstås och kollar läget. 
I går gick han igenom allas skålar och åt upp alla rester sen hittade jag honom under bordet.
En mätt och belåten kille ligger och njuter på mjukismattan.

Inte för att vi har kallt här hemma men när man prasslar med tidningar och gnället av kaminluckan hörs då kommer dom nästan gallopperandes och tar plats. När det sen sprakar och blir på gränsen till för varmt då njuter dom som mest. Från start lägger dom sig ihop i samma bädd och njuter fast efter ett tag så blir det nog för varmt även för dom för då delar dom på sig och fortsätter njuta i varsin bädd. 
Dom i denna skildring är så klart Boris och Elvis, ingen av våra bondkatter skulle lägga sig framför kaminen och absolut inte i samma bädd som någon annan. Katt som katt, näe 5 katter här hemma 5 helt olika individer. Som oss människor.

Från start låg vi ihop, det var så varmt och skönt


Efter ett tag tyckte till och med vi att det blev varmt så vi delade och fortsätter njuta
på varsitt håll

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

/ Kina

Ibland när det vankas frukost här hemma så PANG är alla katter inne och alla är hungriga samtidigt. Vilket liv det kan bli när ett gäng utsvultna katter som låter som dom inte fått mat på flera dagar gör allt för att få mat först. 
På det här kortet fattas Totte men å andra sidan är Winnie här och hälsar på och hon är inte bättre hon fast hon är gäst. Om det går åt mycket kattmat ?? Jodå 

I dag fyller denna blogg två år. Det känns lite konstigt att det redan gått så lång tid sedan jag satt hemma i mammas kök och föreslog att vi skulle blogga om våra katter tillsammans. Idén ploppade fram mest på grund av att jag ville ha koll på vad som hände hemma hos mamma i kattväg. Sen tänkte jag att hon kanske ville veta vad Kumi hade för sig som studentkatt.

Att det skulle hålla så här länge hade jag aldrig trott. Faktum är att jag knappt trodde att vi skulle klara ett år. För hur mycket kan man skriva om katter egentligen? Det borde ju ta slut på situationer och händelser. Som tur är har det inte gjort det ännu..

Under dessa två år har vi fått säga adjö till en katt (Gustav) samt välkomnat några andra. Kubiken kom in i våra liv och ur henne kom kattungarna. Att ta hand om kattungar visade sig vara betydligt mer krävande än vad jag hade föreställt mig. Vi lade ner nästan all vår vakna tid på att umgås och hålla koll på dem. Att vakna på morgonen och ha ett lass med kattungar som sov på en var bland det bästa jag upplevt. De växer ju så fort och vi ville inte missa en sekund. Basse och jag kunde sitta i timmar och bara titta på de små liven som gäspade, sov, åt och vankade runt. Studier och vänner fick stå åt sidan för just där och då var kattungarna det viktigaste av allt. Tiden med dem skulle aldrig komma tillbaka och vi kommer aldrig ångra att vi prioriterade dem över allt annat.

 

Om vi blickar framåt så kommer vi fortsätta med bloggen och förhoppningsvis kommer det bli lite fler uppdateringar nu när min mamma slutat med en annan blogg. Mer tid att lägga här alltså! Det är ju trots allt hon som sitter inne på flest katter och jag vet ju att det händer saker där hela tiden.

Detta inlägg avslutas med bilder från de här två åren som gått.

 

Katterna fick i julklapp en ny bädd, vet ju att dom älskar att krypa upp i allt som går. När jag hittade den här så tänkte jag att det blir perfekt. Köpte även en likadan till Sandras katter, vet inte riktigt vad dom tycker om den men jag var helt övertygad om att Boris och Elvis skulle nästan slåss för att ligga i den. Oj så fel jag hade, Boris har jag inte ens sett ligga i den och Elvis går lite då och då och lägger sig där men Charlie älskar den. Han ligger ofta och sover och myser i den, helt otippat från min sida. Så bra då att han blev nöjd. 

 

Mamma var glad och sugen på en smörgås med lite julskinka på. Med ett leende stod hon i köket och var så nöjd över att skinkan äntligen började ta slut. När mamma sedan i ett ögonblick var lite oaktsam snodde plötsligt Boris skinkbiten som hon hade skurit och sprang iväg. Mamma svor och sprang efter.

 

Mamma tog sedan det som var kvar av sin smörgås och gick in i vardagsrummet och satte sig vid sin dator. Runt henne flockades Boris och Elvis som gjorde allt för att snappa åt sig ännu en skinkbit. Mamma, som fortfarande var lite irriterad, viftade och hade sig, men som vanligt så förstod inte katterna vad det betydde.

 

Mamma blev less och behövde samla sig. Hon gick in och satte sig på sängen med sin mobil i näven. Hon hann inte sitta där länge förrän båda katterna hoppade upp på byrån bredvid henne och klumpiga som de är så hade de givetvis ner grejer som stod på byrån. Mamma viftade och tog bort dem, men lika snabbt var de tillbaka igen.

 

Mammas hördes då säga:

 

"Och så kommer ni tillbaka liksom. Schasar man iväg er och får ett utbrott så förstår ni inte!"

 

Sen gick mamma med bestämda steg ut i hallen, med Boris och Elvis i släptåg. Nu kom hon nyss tillbaka hit till vardagsrummet och om jag ska gå efter vad hon säger så verkar hon fortfarande en smula irriterad.

 

"Och så vet jag aldrig var jag har mina glasögon. Varför är de aldrig där de ska?"

"Ska det vara så svårt att få in en liten bokstav då?" (antar att hon spelar wordfeud)

 

Lärdomen av detta är alltså att ge fasiken i att sno skinka från mammas smörgås. Hon blir inte glad.

 

/Sandra

Julafton har passerat och den förflöt utan några större katt-missöden. Julafton firas alltid på nedervåningen, hos mormor och morfar, och vi brukar ha dörren mellan dem och mamma öppen så att alla katter kan springa som de vill. Boris och Elvis uppskattar det väldigt mycket eftersom de gärna vill vara med där vi är. Lina och Winnie gillar det också eftersom det innebär att de har en massa yta att ha race på.

 

/Sandra

Operation julpyntningen gick över förväntan. Förra året pyntade jag glatt upp tomtar och Winnie drog lika glatt ner dem. Därför har regeln för detta år varit att hänga allt högt. Nästan allt pynt har varit utom räckhåll för katterna. Det var egentligen bara ett pynt vi misslyckades med och det blev vi varse om när Wilma plötsligt hängde i det.

 

Winnie har storögt gått runt här i lägenheten och betraktat alla smällkarameller som hänger i taket. När vi burit runt på henne så är det enbart dessa hon haft ögonen för och om man inte passar sig så har det kvickt varit en tass där och viftat.

 

Vi tänkte även slå på stort detta år och ha en gran. Vi var helt inne på att katterna skulle välta den inom tre dygn och att det skulle sluta med att vi fick packa ihop den och ställa ner den i förrådet igen. I huvudet såg vi framför oss hur Winnie skulle försöka klättra upp i toppen och hur Kumi skulle råka galoppera in i granen och välta den. Så blev det som tur var aldrig. Granen står upp än i dag och har aldrig varit i närheten av att vältas. Visst har katterna varit otroligt intresserade av den och nog har den gungat lite då och då, men inga klättringsförsök har vi noterat.

 

För några dagar sedan åkte katterna till mamma och som vanligt så blev det väldigt tomt. Om några timmar så åker jag efter och sen ska vi allihop fira jul hos mamma. Det ska bli så himla mysigt att få komma hem till alla katterna igen. Det var flera månader sedan jag sist träffade dem.

/Sandra

 

Nu har även katterna fått det lite julmys ute i rastgården, det tror jag absolut dom vill ha....eller kan ju vara så att matte är mest ivrig. Fint och mysigt blev det i alla fall även om det är svårt att fånga på kort då det var mörkt när jag tog korten.

En julstjärna som lyser lite sådär lagom i fönstret

I morse tog Boris och jag en liten sovmorgon tillsammans, mysmorgon och ingen av oss ville gå upp men tyvärr så kallade plikten på jobbet så jag var tvungen.

Nu har vi och katterna bott i den nya lägenheten i lite mer än en vecka. Kumi är väldigt nöjd eftersom vi numera bor mer centralt och har massor av fönster som hon kan sitta och titta i och Winnie verkar mest gilla att ha fått det större.

 

Vi slog även till på att ta hit Wilma då vi tyckte att hon skulle få lite semester från Boris och Elvis som bara är på henne hela tiden. Hon verkar himla nöjd över det och hon kommer otroligt bra överens med både Winnie och Kumi. Det är så mysigt att bo med katter igen. Vi saknade dem sanslöst mycket under tiden de var hos mamma och det känns så skönt att det mesta har återgått till det normala igen.

 

/Sandra

För ett antal år sen när jag var på kattutställning så hamnade jag bredvid en siamesfröken som hette Wilma och där och då bestämnde jag mig för att jag ska ha en siames. Det tog ett tag men ledde till att jag har både en siames och en oriental. Fantastiska raser som jag älskar men så i söndags när jag var på utställning så hände det igen. Nu har jag blivit fullständigt kär i Brittisk korthårskatt och det ska bli min nästa katt, när nu det blir. 
Har kikat runt lite och läst och tittat på bilder om den rasen eftersom jag är helt novis om den men ja jag ska ha en Britt. Så är det bara. Jag är ledsen Maria (Elvis uppfödare) det blir nog ingen prickig oriental det blir en Britt nästa gång men vi håller väl ihop ändå hahaha

Dom färgerna jag är sålda på är dessa som är på bilderna. Dom är lånade från nätet så är det någon som känner igen katterna och jag inte får låna så säg till, lånade på bara.....
Men visst är det fina katter., ÅH vill ha.....

           

 

Lina som inte har varit så mycket i rastgården ännu var i alla fall idag ute några timmar där. Hon spanade, nosade, kröp under huset, och provade det mesta. Jag hoppas hon kommer att trivas där för min tankte är att hon skulle kunna vara där på dagarna. Häromdagen köpte jag också  4 kattbäddar som jag har placerat ut lite här och där och det blir riktigt mysigt måste jag få skryta med. Boris och Elvis var ute en liten stund och dom tycker också det är spännande fast idag tyckte Boris det var ruggigt. Nästa sommar kommer det att bli kanon för dom att vara där. 

Har så sakta börjat elda lite i kaminen i stora rummet och gissa om jag är på hejjad av 2 ivriga katter. Elvis är så på så när jag petar in tidningar och ved så är han med och nästan hjälper till. Ingen respekt har han heller för eld så när jag försöker få fyr på det hela är han med och nosar och ska titta. Hittills har det inte rykt några morrhår men känns som en tidsfråga. När det väl brinner och värmen sprider sig ja då lägger dom sig till rätta och sen kan dom ligga där hela kvällen, undantag är när det serveras mat. Då går dom och äter lite för att snabbt gå tillbaks och lägga sig till rätta. Inte utan man önska att man var katt ibland. 

 

 

Så har det då blivit premiär i rastgården för Boris och Elvis. Den är så gott som klar, det är gräsmatta som fattas samt lite hyllor här och där som kommer att komma undan för undan. 
Boris och Elvis som aldrig har varit ute och promenerat hade en hel del att utforska, men dom verkade tycka det var spännande och roligt så till helgen om vädret tillåter ska dom ut igen.
Totte livades också upp av det hela och busade runt lite med dom men när Elvis gick in hans hus blev det för mycket snabbt var han där och fräste till så Elvis skulle förstå att där hade han inget att göra.

                             Elvis först ut förstås för att inspektera omgivningen, Boris kom strax efter.
 

 

Det här med torrfoder är inte helt lätt. Jag har tidigare under en längre tid använt Royal Canin och det har fungerat bra men sen blev jag påverkad av andra som sa att Eukanuba var bättre då det innhöll mindre spannmål och mer kött vilket är det mest naturliga för katten. Utan att sätta in mig riktigt så gick över till det nya fodret och katterna gjorde inge skillnad dom tyckte om det här också. Frid och fröjd...eller
Nu har Elvis sen ett tag tillbaks blivit en riktig tjockis och när jag tänker efter så är han ganska duktig på att äta. Kan det vara det "nya" fodret som gjort honom till tjockis, han är ju också kastrerad och dom har ju lätt att lägga på hullet. Så idag var jag till affären och köpte Eukanuba för kastrerade överviktiga katter, så här står det på paketet Komplett och balanserat foder för överviktiga eller steriliserade vuxna katter, från 1 år.

 

Det tycker jag låter bra, hoppas bara nu katterna tycker om det också men jag tror inte det är några problem.
Tänkte inte berätta för dom att det är typ light mat för tjockisar ;)