Sängkompis

För någon dag sedan var jag hemma hos mamma en snabbis och det blev en övernattning också. Jag sov nere i gästrummet och där hade jag sällskap av Lina som mer än gärna bäddade ner sig bredvid mig i sängen. Hon är så himla mycket större än Winnie och de är inte så lika till utseendet, men till sättet finns det så himla mycket jag känner igen.
 
Lina hade hunnit med en hel del bus sedan sist jag var hemma, som att t.ex. plundra en soppåse och sprida ut innehållet. Under den lilla tid jag var där var hon mest trött och varken hon eller jag var sugna på att gå upp på morgonen när klockan ringde.
 
 
/Sandra

Krukan

En stor smäll hördes från köket. Både Basse och jag satt inne på kontoret och jobbade. Jag reste mig genast och skyndade ut för att se vad som hade hänt. Längst bort från mig ser jag hur vår favoritkruka har blivit omkullvält av Winnie och hur den med obehagligt hög hastighet rullar mot kanten.
 
Jag springer, jag skriker...och jag inser att jag aldrig kommer hinna fram i tid. Jag är så himla långsam och fastän jag försöker kuta som aldrig förr så är det som att jag inte tar mig någonstans. BAAM! Krukan går i flera bitar. Basse kommer utfarande. Sen står vi där och tittar på den trasiga krukan med darrande underläppar och tycker att det var så himla onödigt. Varför just den krukan? Sen tröstar vi oss med att det viktigaste var ju trots allt att krukan inte skadade någon när den for i golvet. Och Winnie? Ja, hon fortsatte glatt att roa sig med andra saker hon kunde hitta i lägenheten.
 
 
/Sandra

Solkatten Elvis

Härom dagen när solen sken så fint och man ser allt damm som finns och dom smutsiga fönstern men man blir ändå så glad av solen ja då stortrivdes Elvis på soffkanten. 
Han såg till att han låg i solen så mycket det gick och flyttade sig lite lagom efter solen.
Att ligga i solen är Elvis och Boris favoritsyssla, man ser riktigt hur dom suger i sig värmen och ljuset och man blir nästan lite avundsjuk på dom.
Om dom bara visste vilken härlig tid som väntar dom.

 
 /Kina

Sittstil

Ibland kan den där katten sitta så knasigt...
 
 
/Sandra

En efterlängtad buff i ansiktet

Åh, idag fick jag uppleva något så himla fint! Wilma har sedan dag 1 ogillat att gosa med ansikten. Hon skyggar även för andra katter när det kommer till just ansiktet. Vi har accepterat att det är så hon är och aldrig försökt tvinga på henne något ansiktsgos. Därför kändes det extra stort när jag nu plötsligt för första gången fick uppleva hur det känns att känna Wilmas ansikte tryckt mot mitt.
 
Jag satt helt oskyldigt vid köksbordet när hon hoppade upp. Med sitt mjuka kurrande läte kom hon gående mot mig och innan jag hann fatta vad som hände så hade hon gett mig en redig buff på högerkinden. Hon fortsatte förbi och viftade till med sin yviga svans i mitt ansikte. Jag blev nästan osäker på om det verkligen hände. Wilma svängde om och gick mot mig från andra hållet och även denna gång buffade hon till mig i ansiktet när hon passerade. Fina katt!
 
 
/Sandra

Ett paket som inte var till oss

Förra veckan låg det ett paket i vårt postfack. Nyfikna slet vi ut det och blev något snopna när det inte var till oss. Det stod nämligen Winnie på paketet (med våra efternamn).
 
 
Winnie fick hjälp med att öppna paketet och det visade sig vara en leksak från mamma. Den blev himla populär! Hon springer gärna runt med den i munnen och hon älskar att kasta upp den högt i luften för att sedan skutta efter och fånga den igen. Det är nästan så att vi som tittar på har lika roligt som hon själv.
 
/Sandra

Mor och son lika som bär

Charlie och mamma Kubiken är så lika varandra så ibland vet man inte riktigt vem det är som ligger där i soffan eller sängen och sover. Jag går oftast en runda i huset innan jag ska lägga mig för att kolla att Charlie är inne och ibland när det ligger en röd katt måste jag gå fram och verkligen titta vilken av dom det är.
Exakt samma röda färg och storlek fast Kubiken är lite tjockare men det ser man bara när dom rör på sig. Fantastiskt hur lika dom kan vara varandra. 


/Kina

En pappershög

För någon månad sedan när vi hade besök så fick vi presenter som var inlindade i en massa papper. Genast såg vi framför oss hur Winnie förmodligen skulle tycka det var fasligt roligt med en stor pappershög på golvet. Sagt och gjort. Vi lade allt i en hög och Winnies iver visste inga gränser. Hon hoppade i högen, hon rullade energiskt runt bland allt papper som omgav hennes lilla kropp och hon pep förtjust när vi kastade in leksaker i högen. Hon släpade ofta runt på pappersbitar och hon verkade älska att ta sats och sedan hoppa på en pappersbit för att glida en bit på den över vardagsrumsgolvet.
 
 
Varje morgon när vi vaknade var det papper utspritt och strimlat överallt i lägenheten. Till slut kom tyvärr dagen då allt papper var så trasigt att det inte längre gick att bygga en fluffig hög och pappersbitarna var för små för att hon skulle vilja bära runt på dem. Därför är nu högen ett minne blott och det enda som finns kvar i Winnies hörna är den lilla blå skolådan. Det blev bra tomt och det känns nästan som att vi har fått ett dubbelt så stort vardagsrum efter att högen försvann.
 
/Sandra

Hjälp i trädgården...

Idag har vi haft trädgårdsarbete här hemma och en som har varit duktig och hjälpt till är Charlie. Han har varit så lycklig över att vi har varit ute så han har farit runt överallt. Var Stefan i trädet var Charlie i trädet, stod någon på stegen var också Charlie där. Släpade jag stora kvistar så visst hade jag Charlie runt benen, uttrycket Charlie överallt passade idag.

 


/ Kina