Var och hälsade på Sofie och Jens och deras katter. 2 st Cornish Rex katter. Jag har aldrig tidigare umgåtts med rex katter men det var en positiv upplevelse som jag gärna gör igen. Sådan härlig mjuk lockig päls. 
En viss fröken vid namnet Myran tog ett steg längre och helt utan tveksamheter kröp hon in innanför tröjan på mig och la sig tillrätta. Bara så där.... 

 

 

Melvin är en väldigt bestämd herre och han drar sig inte för att gnälla när saker inte går hans väg. I morse väckte han oss med sitt gälla skrikande. Med andan i halsen for vi upp för att se vad som var på tok. Det visade sig vara en otroligt missnöjd Melvin som blev arg när det inte gick att klättra på väggen. Han försökte gång på gång, men tassarna bara gled ner mot golvet. Man måste ju ändå ge honom pluspoäng för sina tappra försök.

 

/Sandra

Kumi får egentligen inte ligga på borden här hemma, men ibland tar hon sig friheten att hoppa upp.

 

 

 

/Sandra

Kubiken är så himla snäll och hon verkar ha så bra koll på allt. Hon ser till att alla får mat och håller ett vakande öga på ungarna när de beger sig ut på upptäcktsfärd. Hon tvättar och pysslar om dem och jag kan inte vara annat än tacksam över att hon gör ett strålande jobb.

 

Att hålla henne inomhus har gått över förväntan. Hon verkar lugn och tar det mesta med ro. Om några månader ska hon få gå ut igen om hon vill. Kan tänka mig att hon har saknat gräs och grus under tassarna. Fina Kubiken!

 

 

 

 

/Sandra

 

 

 

 

/Sandra

Säga vad man vill om Elvis, men det här med att hamna i lite udda ställningar är verkligen hans grej. Något säger mig att han och Charlie skulle ha stort utbyte av varandra då båda är sanna pionjärer inom detta område.

 

 

/Sandra

Tummen upp till Melvin som var den första utav kattungarna att krypa hela vägen runt sängen!

 

 

 

 

Den andra tummen upp går till Wega som varit närmast att ta sig ut ur sovrummet!

 

 

/Sandra

När vi tog 3-veckors-bilderna var det tungor med på var och varannan bild kändes det som. De är ju så ruskigt snabba på att sträcka ut den.

 

 

 

 

/Sandra

Ni skulle se (och höra) Charlie och Melvin. De där två kan verkligen skrika, och då är Melvin helt klart värst. Han skriker på sina syskon när de ligger i vägen när han vill äta, han skriker på Kubiken när hon går i väg utan att han fått äta färdigt, han skriker när han hamnar på villovägar och han skriker när man lyfter honom. Ibland får han även med sig Charlie i skrik-kören.

 

Wega och Winnie är betydligt mer lugna och ger knappt ifrån sig ett ljud medan deras två syskon högljutt klagar så fort de inte får som de vill. Melvin tycker att det är helt okej att han hoppar på ett syskon bakifrån, men blir duktigt upprörd om någon annan ger igen med samma medel.

 

De är så roliga att titta på. Det händer nya saker hela tiden. Mycket bättre än tv.

 

 

 

 

 

/Sandra

Det här med kattsand har verkligen varit hit och dit i detta hem. Egentligen finns det bara en som funkar bra men eftersom den blir kostsam så har jag provat runt. Olika sorter som jag tycker funkar bra och bestämmer mig för den sorten för att efter ett tag inse att nej det funkar inte. Det luktar, den är inte dryg, det klumpar sig inte mm.
Så nu har jag krypit till korset och insett att jag får börja handla den bästa och dyraste sanden.
10 kg kostar 199 kr och en kartong håller ca 14 dagar så det blir lite dyrt.....men å andra sidan har jag katter som får gå i en trevlig låda och det luktar inte kattlåda här hemma.
Jag får väll hoppa över lite annan shopping och inse att har jag skaffat en massa katter så ska dom ha det bästa.

De senaste dagarna har jag pluggat till tentor och jag förknippar hemmaplugg väldigt mycket med Kumi. Hon är nämligen en fantastisk pluggkompis. Bilderna nedan är tagna i maj då jag skulle skriva en tenta i datorgrafik. Hon låg troget bredvid min dator och visade till och med lite intresse för det här med punktljuskällor.

 

Om jag försökte smita från pluggandet så gav hon mig givetvis en skarp blick, för Kumi vet att det är viktigt att plugga ordentligt inför tentor för att få bra resultat. Jag är så glad att jag har henne. Den dagen jag blir färdig med skolan så ska hon och jag fira riktigt ordentligt.

 

/Sandra

Tänk så underbara de är! De senaste dagarna har kattungarna tagit sin gång-träning på allvar verkar det som. I början såg de ut som vandrande löv när de försökte ta sig fram. De hade även lite problem de gånger de tog sig ut på det hala golvet, men nu bemästrar de även detta utan problem.

 

I dag gav de sig på att försöka springa. De tultade i väg i några steg och tappade sedan balansen. Det lär nog inte ta alltför lång tid innan de även behärskar den gångarten. De verkar lära sig allt så otroligt snabbt och man ser verkligen hur de utvecklas för varje dag som går.

 

 

/Sandra

Nu har kattungarna blivit hela 3 veckor och de är så underbart söta att jag inte kan sluta titta på dem. Egna personligheter har de börjat få också. Det är så himla roligt att se hur de utvecklas.

 

 

 

 

 

/Sandra

Det har ju varit en tidsfråga innan det skulle hända och nu har det hänt. I går höll jag nästan på att klämma ihjäl Boris i dörren. Att dom alltid är runt fötterna har jag nästan koll på jämnt men det finns en dörr i huset där dom även är ovanför och det glömmer man ibland. 
På våran hatt hylla sitter det jämnt någon katt så vi har en filt ligger där så dom kan mysa till det, en dörr finns det i närheten också och när den är öppen kan dom balansera på den för att ha kolla på vad man gör. I går så gick jag genom dörren och ingen katt vid fötterna och så stängde jag dörren. MEN vilket hjärtskrikande vrål, mamma som hörde det blev alldeles skärrad och jag med såklart.
Boris var nämligen på dörren upptill och inte tittade jag när jag stängde jag hade ju koll på min fötter.....

Nu skrek han nog mer än vad jag klämde för det verkar som det inte blev så farligt, han tvättade sitt framben väldigt en tag efteråt så det gjorde väll ont stackarn men han haltade inte och idag märks det inte.
Tror ni han lärde sig något ??
Icke så idag har Stefan snickrat ett stopp så ingen katt kan komma åt dörrens ovansida.

2 katter sitter nu på hatthyllan och är lätt upprörda då dom har blivit bestulna på att ha koll när man går igenom dörren.





/ Kina

 

Odåga 1 ligger och sover.

 

Odåga 2 hittar odåga 1.

 

Odåga 2 kan inte låta bli att terrorisera odåga 1.

 

Odåga 1 svarar med en gäsp (kemisk krigsföring).

 

Odåga 2 blir arg och vill ge igen.

 

Odåga 1 biter odåga 2 i ansiktet.

 

Kriget har börjat.

 

/Sandra

I dag blir kattungarna 2 veckor. Känns som att tiden har gått alldeles för fort. Och som de växer. De är ju hur stora som helst jämfört med när vi hittade dem. Numera har de även fått namn.

 

 

 

 

 

Alla fyra är så fantastiska. Skulle lätt vilja behålla samtliga. Frågar Basse minst tre gånger om dagen ifall Wega kan få stanna hos oss. Dessvärre så ser det ganska mörkt ut.

 

/Sandra

Jag håller lite i smyg på introducerar nytt foder här i hemmet. Har tidigare haft RC indoor men efter att ha läst antal artiklar hit och dit så tänkte jag prova lite nytt.
Det jag håller på smyger in är

Mina bondkatter är så lätta när det gäller foder dom äter allt och verkar må bra av det mesta. Boris och Elvis är det lite knepigare med. 
Elvis kräks då och då mat så det är därför jag ska testa ny mat.
Nu sniffar dom tveksamnt men äter i alla fall om än lite misstänktsamt men det går i...
Jag ska nu fortsätta med det här fodret och se hur det funkar.
Tidigare så ändrade jag lite i blötmaten. Katterna fick först ICA:s påsmat som inte innehöll fisk för det nobbade dom helt. Jag tyckte efter ett tag att det blev samma och samma så jag har testat runt lite bland olika märken. Återigen är det Boris och Elvis som är mest kräsna men faktiskt bondkatterna också. Så nu är vi på ruta ett igen när det gäller mjukmat. ICA:s påsmat som känns lite sådär eftersom det känns som det är mest sås men det äts åtminstonde. Pussi, Whiskas, Mjau mm fick jag kasta mycket av då ingen av katterna tyckte det var så gott. 

Nu kör vi på det här ett tag.

/ Kina

Det börjar närma sig dagen då mamma ska komma hem. Lite skönt ska det faktiskt bli för det har varit en hel del jobb med att ta hand om alla dessa katter. Ta i dag till exempel. Vi vaknade av att en katt hade använt kattlådan och att det luktade så illa att det bara var att kasta sig över den och göra rent fort som tusan. När jag jag sedan gick ut i hallen var det någon som hade kissat där och avslutningsvis så fann jag en spya också. Tur att inte alla morgnar har varit såhär krävande.

 

Något som jag blivit varse om sedan jag kom hit är att Boris och Elvis tror att det är okej att gå fram och ta saker. Jag är ju absolut inte van vid att katter gör på det här viset, för katterna vi haft förut skulle aldrig drömma om att hoppa upp på bänkar och börja äta av det som finns där. Men här hos mamma är det så att om man står och lagar mat så kan man inte lämna grytan på spisen för då går de fram och börjar slicka i den. När Basse gjorde ostmackor gick Boris plösligt fram och snodde en ostskiva, och nu ikväll när jag vände ryggen åt min cheesecake så var Elvis snabbt på plats för äta lite utav den.

 

Sen är det ju det här med att de ska vara med överallt. Öppnar man ett kylskåp så hoppar de in. Plockar man ur diskmaskinen så hoppar de in. Står man och gräver i skafferiet så hoppar de in. Det är ett under att de inte råkat bli instängda någonstans. Eller så skulle man i sådana fall kanske tycka att det plötsligt blev lite för lugnt och inse att någon saknades.

 

I morgon satsar jag återigen på att ta med täcket och gå till soffan för att titta på OS. Jag hoppas ju på att Boris ska göra mig sällskap även denna gång, men han har kanske viktigare saker för sig. Som att leka i sin klösställning till exempel.

 

På förmiddagen tog jag ett fluffigt täcke och gick till soffan för att titta på OS. Jag hann knappt lägga mig förrän Boris kom farande och bestämt kröp ihop på min mage. Sen låg han där och såg ut att ha det jättemysigt. Jag fick för en kort stund för mig att han kanske till och med gillade mig, men insåg snabbt att jag bör förbereda mig på att bli totaldissad så fort mamma kommer hem.

 

Elvis har varit väldigt lugn och sov faktiskt bort större delen av dagen. I vanliga fall brukar det vara full fart på honom. Det var först när min bror kom hem från jobbet som han kvicknade till. Han ställde sig upp och pep högt och skulle sedan absolut upp i famnen på min bror. De två har verkligen fastnat för varandra och Elvis ser aldrig så nöjd ut som han gör när han sitter på min brors arm.

 

 

Angående kattungarna så blev vi lite brydda imorse. Vi vaknade av att någon pep intensivt. De brukar ju pipa lite då och då, men det var något med det här pipet som lät desperat. Ju vaknare jag blev desto mer insåg jag att ljudet kom från under sängen. Jag stack ner huvudet och fick se hur den svarta ungen låg där på golvet och skrek. Kubiken låg kvar i lådan med de andra ungarna och gav dem mat. Första tanken var att något var fel på ungen och att den nu blivit bortstött. Vi avvaktade en liten stund för att se om hon skulle hämta den. När inget hände tog jag upp den och då kom Kubiken genast springande och följde med mig när jag stoppade tillbaka den in bland de andra. Hon gick in i lådan och tvättade ungen som varit under sängen och lade sig sedan tillrätta så den skulle kunna äta. Vi satt på avstånd och studerade det hela. Den svarta verkade aldrig komma till skott med att äta då de andra ungarna var ganska så buffliga, eller så var den bara inte hungrig.

 

En kort stund senare tog hon den svarta och gick iväg med den under sängen igen. Vi började fundera på om hon var missnöjd med platsen där hon hade sina ungar och om hon därför planerade att flytta på dem. Men det enda som hände var att hon lade ner den svarta ungen i hörnet under sängen och sedan lade upp sig så att den skulle kunna äta. Den var inte så intresserad utav det. Den kröp mest runt på henne. Efter en stund tog hon upp den och bar tillbaka den till lådan igen där den har legat tillsammans med de andra resten av dagen. Vi har sett den äta flera gånger och den verkar må bra. Vad som hände där imorse förblir dock en gåta. Vi googlade som tokar för att hitta någon förklaringen på beteendet, men det gav inget resultat.

 

För att dagens rapport ska bli komplett så borde jag ju säga något om de kvarvarande katterna också. Totte har varit ute i rastgården hela dagen och eftersom det regnat en del så har han förmodligen legat inne i sitt hus och sovit.

 

Wilma och Kumi har haft en avslappningsdag. Vi stängde en dörr så att de fick halva huset för sig själva. Ingen Boris eller Elvis som kunde komma och störa. De har legat utslagna på stolar och mattor och inte ens brytt sig om när vi har gått förbi. Längtar tills jag får ta med mig dem hem om några veckor. Vi kommer ha det så mysigt tillsammans.