En siames...

Varje morgon oavsett klockslag så har vi en mysstund Boris och jag. Elvis är också med men lite mer på avstång eftersom han är så morgontrött så sover han istället. Boris däremot vill gosa, buffa och helst ligga över hela ansiktet och bara kurra på. I morse hade jag en lite sovmorgon, eftresom man har mer tid och tålamod den tiden så gosade vi loss ordentligt, hade förmodligen kunnat ligga där hela dagen och Boris fick bestämma.

 
/Kina

I alla fall någon som tycker det är bra

Jag har varit hemma några dagar och legat sjuk, mest då utslagen i soffan. Någon som uppskattar det är Boris, han älskar att matte är hemma och sjuk och ligger med filtar i soffan. Vet inte vem som sover mest egentligen han eller jag. Fast lite mysigt har vi ändå. 

 
 
/ Kina

Ett gäng trötta katter

När trädgårdsdynorna kom in ja då gäller det att provligga dom. Vi la dynorna i hallen i väntan på att dom skulle in i förrådet och vips så hade 3 katter boat in sig i en hög och sov gott. Ja då kunde vi ju inte fortsätta med dynorna så dom fick ligga kvar där och katterna sov så gott på dom. Från vänster en bondkatt, sen en siames och som avslut en oriental <3 <3 <3

 
/ Kina

Boris tar sovmorgon

Efter att ha busat en hel del under natten så förstår jag att Boris är trött den rackaren men att sova till halv 12 det gör väl nästan inte ens tonårsbarn ?? Både jag och Elvis blev lite fundersamma och gick och titta till honom så han inte var dålig men nejdå han bara tog en rejäl sovmorgon. Kort stund efter kortet var det full fart igen.

 
/Kina

Men så kallt har vi inte..

Boris är den katt som jämnt söker värme, han är mer för det än Elvis, som visserligen också tycker om sol och värme men inte lika mycket som Boris. Idag hittade jag Boris rak lång på elementet och för ett kort tag blev jag orolig att han var sjuk. Insåg strax att det var inge fel på Boris, han låg och värmde sig bara för att strax efter att jag tog bilden så var det full fart igen.

 
 
/ Kina
 

När bror var kattvakt

I somras var min bror kattvakt åt Boris och Elvis medan mamma var på Öland. De skulle bo i hans lägenhet under tiden och vi var alla överens om att Elvis var den som skulle älska att äntligen få bo med min bror på heltid och att Boris skulle vara den som blev upprörd över att bli iväglämnad på det där sättet.
 
Jag åkte dit och hälsade på en kväll och det visade sig att det blev precis tvärtemot vad vi hade trott. Elvis var den som rastlös vankade runt och pep och Boris var så upptagen med att ligga och sola ute på den inglasade balkongen att han inte ens kom för att hälsa. När jag gick ut till honom såg han ut att ha gjort sig rejält hemmastadd och verkade tycka att livet som lägenhetskatt inte alls var så illa.
 
Elvis ville gärna ligga i knät.
 
Några dagar efter mitt besök hade Elvis lugnat ner sig och bror och katterna fick förhoppningsvis några fina dagar tillsammans. Bror fick det dock jobbigt under de varma nätterna för katterna hade inte den minsta förståelse för att det kunde vara svettigt när de envisades med att sova så nära (helst ovanpå) som möjligt. Bror kände sig även tvungen att ligga väldigt stilla för om han rörde på sig för mycket så började Elvis prata sådant.
 
/Sandra

Nedbäddad i soffan

Jag har varit lite krasslig de senaste dagarna och då finns det inte mycket som slår att få ligga nedbäddad i mammas soffa med ett tjockt täcke över sig. Dock finns det ju en hake när det kommer till det här med fluffiga täcken. De drar nämligen till sig en viss sort av katter. Katter som vägrar ge sig även när det blir som varmast eftersom det i deras värld inte verkar finnas något som heter för varmt.
 
Jag hann knappt lägga mig ner förrän Boris kom och boade ner sig på min mage. Hans öron kan verkligen det här med att snappa upp ljud från prasslande täcken. Jag stod ut i lite mer än en timme, sen var jag tvungen att gå upp och få lite luft för herrejösses vad varmt det blev. Boris tyckte jag var jobbig som bökade runt och medan jag var uppe och gick så låg han snällt och väntade på att jag skulle komma tillbaka så han kunde få sova vidare.
 
 
Efter en stund gav jag mig och gick tillbaka till soffan. Boris återtog målmedvetet sin plats på min mage och somnade snabbt om i samma ställning som han hade haft innan. Sen låg jag där och svettades med en hårt sovande Boris på magen. Jag hade inte hjärta att störa honom. Så jag höll ut ända tills det var dags för eftermiddagsfikat. Blir imponerad av mamma som lyckas sova med dessa katter varje natt och en smula lättad över att jag inte har några egna.
 
/Sandra

Svans med eget liv

Hittade en bild på Boris och hans långa svans. Om den är längre än de andra katternas är jag egentligen osäker på, men den känns himla lång. Speciellt när han går förbi och piskar till folk med den.
 
Ibland känns det nästan som att Boris svans inte är ihopkopplad med resten av kroppen. Den lever sitt eget liv och inte ens Boris själv går säker. Det händer att svansen plötsligt snärtar till honom i ansiktet också och ni må tro vad upprörd han blir.
 
 
/Sandra

Katt-video-chat

Nu i kväll fick vi äntligen en chans att "umgås" lite med Winnie. Mamma fixade nämligen så att vi kunde video-chatta. Det var så härligt att se vår lilla pälsboll. Vi satt och vinkade, ropade och hade oss där i kameran, men det var lite svårt att få kontakt med henne eftersom det ständigt var en viss herre vid namn Boris som skulle göra sig hörd. Man kan väl säga att hans hesa stämma tog över totalt. Det är så det brukar bli när man pratar med mamma. Undrar hur många som ringt henne och i efterhand funderat på vad tusan det var som lät i bakgrunden egentligen?
 

/Sandra

Inte riktigt schysst jag vet ...

Tur att Boris inte läser denna kattblogg för lite oschysst är det av mig att lägga ut denna bild men det var blandade känslor när jag såg honom. Dels är jag mycket imponerad av hur viga katter är, upp med bakbenen bara sådär över huvudet och tvätta på, men dels blir jag upprörd då det inte är OK att sitta i min nybäddade säng och ha stjärttvätt.
Mina kuddar ska dessutom ligga där, kan man bli arg ? 
Så klart inte men lite diskretare kanske OCH inte i min säng.

 
/ Kina

Elvis är inte ensam om att ha "speciella" öron

Som ett svar på inlägget nedan så vill Boris visa att han minsann också har öron som pekar rakt ut istället för rakt upp.
 
 
/Sandra

När feber uppskattas

Jag har varit hemma hos mamma i några dagar och eftersom jag varit sjuk har jag mest tillbringat min tid i hennes soffa. Svettig och febrig låg jag där och det var som att min varma kropp drog åt sig siameser och orientaler likt en lampa drar åt sig flygfän. Så populär har jag inte varit sedan jag i vintras slog mig ner där bärandes min fleecetröja.
 
De gånger jag inte låg i soffan så fann jag dem ligga och köa om att få platsen inne i transportburen. Den här gången var det Elvis som hann först.
 

/Sandra

En missnöjd Boris

Boris blev som vanligt lite ledsen när mamma lämnade honom. Han brukar då bli ganska tjurig mot de andra katterna och så gömmer han sig på konstiga ställen och sover.
 
I går var han riktigt sur och bet Elvis gång på gång, trots att Elvis inte hade gjort något. När Elvis satt i ett fönster och tittade på fåglar så hoppade Boris upp och gav honom ett bett och när Elvis låg och sov på en stol så var Boris tvungen att hoppa upp på stolen och ge sig på Elvis som mest såg förvånad ut. Boris gick till och med så långt att han försökte bita Kubiken. Det skulle han inte ha gjort för hon blev riktigt förbannad och flög på honom. Boris blev himla missnöjd över detta och klagade högljutt.
 
Eftersom vi vet att Boris har det lite jobbigt just nu så försöker vi hitta på saker som ska göra honom gladare. Vi har till exempel sett till att min bror har haft dörren öppen till sitt rum eftersom vi vet att Boris tycker om att vara där. Vi har även låtit Boris få komma ner och hälsa på i gästrummet. Han gillar att sitta i fönstret som vi har där. En annan grej som visade sig vara oehört populärt var när jag ställde en av hans kattbäddar på bordet där jag satt och pluggade. Boris kunde då ligga mitt i centrum och var helnöjd med all uppmärksamhet han fick.
 
Fortsätter det så här så kan vi nog lyckas hålla honom glad ända tills mamma kommer hem igen.
 
 
 
 /Sandra

Kattvakt

Nu har mamma åkt till Öland och de första timmarna som kattvakt är avklarade. Boris gjorde illa tassen i går så vi har haft lite extra koll på honom. Han verkar ha lite ont fortfarande, men upp och ner för trapporna ska han ändå springa hela tiden.
 
När Boris springer ner i hallen vill han gärna att någon av oss ska komma och bära upp honom. Jag tror jag har varit ner och hämtat honom fyra gånger redan. Han ser så himla glad ut när man bär honom, men sen hör han plötsligt något ljud nere vid dörren och bara måste springa ner igen.
 
Basse hann knappt sätta sig vid köksbordet förrän Elvis hade intagit hans knä.
 
Så ser läget ut just nu. Det är ganska lugnt och skönt och de flesta katterna ligger och sover.
 
/Sandra

Att leka eller inte leka

 
Vi började lite försiktigt att vifta med en leksak framför Boris. Intresset var så lågt att han gick därifrån.
 
 
 
Vi övergick då till att vifta lite framför Elvis som genast nappade.
 
 
 
Vi hann bara leka en kort stund, för plötsligt kom Boris tillbaka från ingenstans och tog över. Elvis fick snopet se på medan Boris rev, bet och slet i leksaken. Boris har väl aldrig tyckt att det varit så roligt med leksaker som när han får knipa åt sig dem från någon annan.

/Sandra

Var är Boris ?

Boris är katten som tycker om att krypa under allt som går och man kan hitta honom sovandes lite här och där.
I morse avslöjade dock ryggen honom.....att kasta sig på sängen bara så där spontant här hemma är lika med att man förmodligen skulle krossa någon katt.



/ Kina

Fångad på bild haha

För några sekunder så låg den där..alldeles själv påsen med lite fettrester från en skinka. Plöstligt hoppar en långnos upp och sniffar och vips så är han inne i påsen.
Prasslet är oundvikligt för nu gäller det att skynda sig. Smaskandes följs av lite prassel och sen lite smaskandes igen. Hela tiden så är han fångad på bild utan att veta om det......
Plötsligt är allt över, han hoppar ner och snabbt som ögat upp på en kökstol för att snabbt snurra ihop sig till en härlig pälsboll och se ut som om han sovit där hela tiden. MEN jag fångade det på bild.
Hur är det man säger...påkommen med handen i kakburken..



/ Kina
 

En liten Boris

Igår råkade jag trilla över lite bilder från när Boris var liten. Jag kan knappt tro att det är samma katt. På något sätt känns det som att Boris var hos mamma i någon dag och sedan blev vuxen. Kan ju kanske ha och göra med att jag faktiskt inte var och hälsade på så ofta och att han därmed hann växa på sig rejält mellan besöken.

Enligt bilderna så hade han i alla fall en period då han faktiskt var liten och redan på den tiden var han av den snokande sorten som skulle vara med precis överallt.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det känns lite sorgligt att se bilderna på Boris och Gustav. Gustav var så himla snäll och tålmodig med Boris som var allt annat än lugn och sansad. Tänk att det snart gått ett helt år sedan Gustav dog...jag har nog ännu inte riktigt förstått att han är borta.
 
/Sandra

Olycklig

Hittade de här bilderna på Boris från i somras. Det var när mamma var borta på semester och Boris blev olycklig. Det var då man kunde finna honom ensam och ihoprullad på platser som han aldrig brukar ligga på i vanliga fall.
 
När mamma äntligen kom hem igen blev Boris överlycklig. Han skrek, han sprang runt och man såg hur ögonen åter fylldes med livslust. Han blev en helt annan katt jämfört med den som vi hade vaktat i nästan två veckor.
 
 
/Sandra

Boris kom i kläm

Det har ju varit en tidsfråga innan det skulle hända och nu har det hänt. I går höll jag nästan på att klämma ihjäl Boris i dörren. Att dom alltid är runt fötterna har jag nästan koll på jämnt men det finns en dörr i huset där dom även är ovanför och det glömmer man ibland. 
På våran hatt hylla sitter det jämnt någon katt så vi har en filt ligger där så dom kan mysa till det, en dörr finns det i närheten också och när den är öppen kan dom balansera på den för att ha kolla på vad man gör. I går så gick jag genom dörren och ingen katt vid fötterna och så stängde jag dörren. MEN vilket hjärtskrikande vrål, mamma som hörde det blev alldeles skärrad och jag med såklart.
Boris var nämligen på dörren upptill och inte tittade jag när jag stängde jag hade ju koll på min fötter.....

Nu skrek han nog mer än vad jag klämde för det verkar som det inte blev så farligt, han tvättade sitt framben väldigt en tag efteråt så det gjorde väll ont stackarn men han haltade inte och idag märks det inte.
Tror ni han lärde sig något ??
Icke så idag har Stefan snickrat ett stopp så ingen katt kan komma åt dörrens ovansida.

2 katter sitter nu på hatthyllan och är lätt upprörda då dom har blivit bestulna på att ha koll när man går igenom dörren.





/ Kina
Tidigare inlägg