En tomtes öde

Min mormor tycker väldigt mycket om tomtar och pyntar gärna med dem både här och var. Detta år fick det dock bli lite annorlunda eftersom de nu har Lina, och Lina är ett busfrö som mer än gärna vill se allt som leksaker. Mormor fick därför placera sina tomtar högt och vissa utsmyckningsarrangemang fick till och med plockas bort eftersom Lina inte kunde hålla tassarna borta.
 
Allt var frid och fröjd tills mormor fick syn på en tomte som hon hade glömt att plocka bort. Tomtens öde var inte nådigt. Han hade fått en kraftigt tuperad frisyr och dessutom blivit ögonlös. Han såg så otroligt tilltygad ut att vi inte kunde sluta skratta. Stackars mormors tomte. Han hade inte chans.
 
Offret.
 
Den skyldige.
 
/Sandra

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: