Nu har vi snart varit här i Sundsvall i en vecka och ännu en vecka återstår innan vi tar tåget nedåt i landet igen. Vi är här och hälsar på Basses familj och under tiden så semestrar katterna ute hos mamma. Det är inte alltför roligt att vara i väg från dem. Nu har ju jag sådan tur att jag har bra kattvakter till både Kumi och Winnie. Med "bra kattvakter" menar jag inte bara personer som är vettiga och som tycker om djur utan jag vill ju att mina katter verkligen ska gilla personerna som ska ta hand om dem.

 

De senaste somrarna har Kumi varit hos mamma, men hon har inte riktigt trivts där eftersom Boris och Elvis envisas med att vara på henne hela tiden. Därför blev jag så glad i julas när Kumi plöstligt blev superkompis med min mormor och morfar. Hon älskade att få gå runt i alla deras rum och snoka och både mormor och morfar fick klappa och kela med henne. Hon hittade till och med en favoritfåtölj som hon fick ha som sin egen. Vi var alla så förvånade över hur snabbt hon gjorde sig hemmastadd hos dem, men Kumi verkade så himla nöjd över att slippa knaskatterna så hon fick stanna där större delen av jullovet. Mormor tyckte så mycket om henne att hon erbjöd Kumi att vara hos dem medan vi skulle åka bort nu i sommar. Jag har fått lite rapporter hemifrån och mormor berättade att hon råkade lägga ett överkast på Kumis favoritfåtölj. Det hade inte varit uppskattat och mormor hade fått många konstiga blickar. Allt blev bra igen när hon tog bort överkastet så att Kumi kunde hoppa upp och lägga sig.

 

Winnie är hos mamma och busar runt med sin bror Charlie och de andra katterna. I dag skickade mamma över en film som visade hur Winnie lekte med Boris svans. Det var så roligt att se henne leka loss och hon såg ut att må hur bra som helst. Hon har även möjlighet att gå ner och hälsa på Kumi om hon vill så jag tror att båda är ganska nöjda med tillvaron.