Wilma har för tillfället en otroligt tufsig päls. Det lossnar små pälstussar var hon än ligger och för första gången någonsin har Wilma börjat få en tendens till tovor. Vi klipper och borstar så det aldrig behöver gå så långt och Wilma verkar inte speciellt brydd över situationen utan uppskattar snarare att bli ompysslad, även om saxar är inblandade.

 

Det blir även en hel del stötar för tillfället mellan både katter och människor i detta hem. Det bekommer varken Kumi eller Wilma nämnvärt, men Winnie blir alltid väldigt förvirrad och ser inte ut att veta vad hon ska tro. Igår lärde jag mig, via Winnie, att läpparna inte är ett behagligt ställe att det sprakar till på och att jag inte ska dra av överkastet från sängen utan att vara beredd på ett smärre fyrverkeri.

 

/Sandra